sommar och sol

har vi äntligen fått...

Ännu små...

I går kväll planterade vi tomater, gurkor och basilika i växthuset.
Nu känns det så varmt att vi vågade plantera ut dem. Hittills har allt fått stå inne på fönsterbrädan.
Ifall nån undrar, nej, vi sår inte tomater och gurkor från frön.
Vi köper färdiga plantor.
Men basilikan har jag för första gången i mitt långa liv lyckats med att så från frön.
Det gjorde jag i slutet på mars och de grodde och har växt riktigt bra sen dess.
Inne på fönsterbrädan i köket...

I drivbänken växer det också. Mera än jag vågade hoppas faktiskt.
Vi äter mycket mat med spenatinnehåll hos oss nu för tiden.
Det går också bra att ha som pålägg på kvällssmörgåsen.

Spenaten frodas...

Rädisbörjan...

För att få någon skörd måste en stor del gallras bort har jag fått lära mig.
I går fick jag gallra bland mina rädisor.
I dag måste grönkålen ses över...

Rabarbern kommer sakta men säkert...

Rabarbern växer men ännu gläds jag mest över tulpanerna där.
Grannfrun sa i dag att jag får hämta rabarber ur hennes redan rika och stora bestånd.
Det ska jag göra...

Det är ju som med det mesta i livet.
Om vi inte gallrar och rensar bort en stor del blir allt till ett enda kaos och ingen ordning och reda blir det.
Ibland känns det tufft att tvingas lära sig leva.
Det är inte roligt när det vi trodde är bra hos oss visar sig vara något som behöver slipas bort.
Annars blir vi allt för kantiga och vassa...

Det gör ont att slipas. Det gör ont att tvingas gallra bort en del.
Slutresultatet blir dock så mycket bättre.
Fram kommer det vackra. Det fina.
Skörden blir så mycket godare...

I känner jag mig så glad och tacksam över livet.
Jag åkte iväg med elmoppen de 3 km till bybutiken och inhandlade alldeles själv det som behövdes.
Visserligen kommer jag mig inte in i butiken utan rullstolen.
Men en kassörska kom ut och hämtade min inköpslista och pengar och sen fick jag kassen fylld med det jag ville ha.
Skulle jag bo i en stad skulle det aldrig gå.
Detta är en av fördelarna med att bo på landet...

Sen var jag till gravgården och hälsade på lillebror...